Nimträdet

Nimträdet (eller neem-trädet) härstammar från Indien men växer också i Asien och Afrika där det spelar en viktig roll för de fattigaste lantbrukarnas överlevnad. Nimträdets latinska namn är Azadirachta Indica, det tillhör familjen Meliaceae (mahogny). Nimträdet är grönt året om, bladen är mörkgröna och de gula frukterna är ovala med en kärna av frön. Trädet kan bli 30 meter högt och 70 cm i diameter. Blomman drar till sig bin som producerar en smakrik honung.

Alla delar av trädet används i Indien inom läkekonsterna Ayurveda och Unanni, vilket beskrivs i flera tusen år gamla sanskrittexter. Traditionellt har nimträdets virke, bark, löv och blommor använts för att behandla hudsjukdomar, malaria, värk, feber och infektioner. Det har också använts som insektsmedel genom att bränna nimolja eller låta löv från trädet dra i vatten över en natt och stänka vattnet där man önskat uppnå en insektsrepellerande effekt. Virket används också för att tillverka möbler och som bränsle. Trädets många användningsområden har gett det i folkmun smeknamn som "byns apotek" och "miraklernas träd". Nuvarande forskning visar att det finns en intressant framtid för nim inom den moderna läkekonsten.

Under de senaste årtionden är det Nimträdets komponenter som är verksamma mot skadeinsekter som har uppmärksammats mest. Nimträdet har utvecklat ett raffinerat system för att skydda barken, blommorna och lövverket mot skadeinsekter medan det låter "goda" insekter som bin pollinera blommorna. En av de mest verksamma beståndsdelarna kallas Azadiraktin (eller azadirachtin). Azadiraktinet har repellerande egenskaper mot flera hundra arter insekter. Samtidigt är det en 100 % vegetabilisk biocid, miljövänligt, icke toxiskt och helt och hållet biologiskt nedbrytbart.

Frukt och blad

Azadiractin

Forskningen har visat genom otaliga genomförda studier att nim är effektivt mot ett stort antal farsoter inklusive några av de farligaste för jordbruk och människohälsa. Nimoljan utvinns ur trädets löv och frön och innehåller azadiraktin. Azadiraktinet är trädets viktigaste ämne för att försvara sig mot skadeinsekter. Det har visat sig vara effektivt redan i mikroskopiska doser mot över 250 hundra arter enligt laboratorieprover.

Nims verksamma beståndsdelar härmar hormoner, vilket gör att insekternas kropp absorberar beståndsdelarna som om de vore äkta hormoner. De falska hormonerna blockerar insekternas endokrina system och stör hjärnverksamheten vilket hindrar dem från att inta föda, stör fortplantningsförmågan och äggläggandet. Genom att upprepade behandlingar med nim minskar antalet insekter progressivt. Beståndsdelarna påverkar olika insekter på olika sätt, t ex genom att:

- Repellera insekter och larver
- Hindra larver, ägg och puppor att utvecklas
- Störa fortplantningen
- Störa förmågan att inta föda
- Förgifta larver och vuxna insekter.

Varmt väder höjer och accelererar effekterna eftersom insekterna är mer aktiva än under kalla perioder.

Bl a så har världsorganisationen WHO har genomfört lyckade tester med nim i vattensamlingar i kampen mot malariamyggor. Se länk.

Nim för program mot jordbruksplågor

Nims potential som insektsmedel riskerade att förbli oupptäckt av västvärden genom uppkomsten av DDT och andra sintetiska insektsmedel med brett spektrum. Det är endast under de senaste decennierna och tack vare den ökade miljömedvetenheten som forskningen intresserat sig för nim.

Trots sin selektivitet är nims beståndsdelar verksamma mot mellan 400-500 arter plågor tillhörande grupperna: Blattodea, Caelifera, Coleoptera, Dermaptera, Diptera, Ensifera, Hetroptera, Homoptera, Hymenoptera, Isoptera, Lepidoptera, Phasmida, Phtniraptera, Siphonoptera och Thysanoptera, ostracodos, spindlar och nematoder, skadliga arter av marskar, svampar, inklusive de som producerar afllatoxin, asperguillus flavus.

Miljöpåverkan

Insektsmedel som baseras på nim är inte toxiska för nyttiga insekter och en del forskare anser att de försvagade skadeinsekterna blir lättare att angripa av sina naturliga fiender. I programmen för att kontrollera skadeinsekter betraktas numera Nims subtila egenskapar mycket mera önskvärda än den massiva död syntetiska insektsmedel innebär. Skadeinsekternas naturliga fiender riskerar att bli förgiftade eller svälta ihjäl på följd av användandet av syntetiska bekämpningsmedel.

Nimextraktet är godkänt utomlands för användning som bekämpningsmedel på odlingar av människoföda (grödor, grönsaker och frukt). Bland andra av EPA (Environmental Protection Agency). Man fann att det inte var toxiskt varken mot människor, djur eller nyttiga insekter. Man fann dessutom att det var mer effektivt än de 200 mest använda och dyrare bekämpningsmedlen.